Efter att ha lyckats med att
lufttorka ett ankbröst så fick jag blodad tand, och har nu förberett ett till bröst och har ett annat på lut i kylskåpet.
Det första bröstet hade en pasta insmetat på sig bestående av vitlök, chili och tomatpuré och fick hänga nere i källaren en vecka. Det blev himla gott - god sälta, underbar konsistens och smak.
Den här gången tänkte jag göra på ett annat sätt, bara för att testa. Jag har tittat på det
här receptet.
Till ett ankbröst på ca 435 g blandade jag:
1,5 msk grovt havssalt av bra kvalitet
1/2 msk grovmalen svartpeppar
En rejäl nypa socker
1/2 msk chiliflingor (jag tar av min egen skörd och mortlar)
1/2 msk hackad färsk rosmarin
1/2 mak hackad färsk timjan
Jag gnuggade och masserade in kryddorna i ankbröstet, la det i en plastpåse och in i kylskåpet.
Där ska det ligga i
4 dygn, sen ska det putsas och bindas upp med steksnöre för att sedan hängas i matkällaren i
tre veckor.
Det är tydligen bra att väga det putsade ankbröstet innan man sätter igång, för det ska tappa 30 % av sin vikt.
Jag bygger på det här inlägget successivt tänkte jag...
9 mars
Dumt nog sneglade jag på ett svenskt bloggrecept också, vilket gjorde att jag la ankbröstet i en plastpåse istället för i ett bakplåtspapper som i grundreceptet.
Om ni försöker er på det här - lägg INTE ankbröstet i en plastpåse!
I morse tog jag ut ankbröstet för att massera det lite, och upptäckte att det låg i sin egen saft. Det borde jag ha fattat att det skulle vätska sig om det låg så länge på det sättet.
Jag tog ut anktutten och lät det rinna av och virade sedan löst in det i ett bakplåtspapper så att det kan andas.
Ikväll förbereder jag ett ankbröst till och lägger det i papper från början. Det ska bli spännande att jämföra för jag misstänker att plastpåsebröstet har dragit in för mycket salt i köttet på det här viset.
Vi får se.
12 mars
Idag skulle vi binda upp ankbrösten som har legat 3 respektive 4 dygn i salt och kryddor i kylskåpet.
Jag hade tänkt göra dem på två olika sätt, men tyvärr förväxlade jag dem och började med att skölja av den minsta tutten (det var tvärtom jag hade tänkt göra, typiskt).
Den större fick behålla saltet och kryddorna. Det står ingenting om att man ska torka eller skölja av saltmixen i receptet jag går efter, men jag känner mig väldigt tveksam, det känns som man borde det.
Tutten måste ju bli
väldigt salt om den får behålla mixen under hela tre veckors hängning, eller?
Vi började binda upp (med steksnöre) den minsta tutten som jag hade sköljt av och torkat ordentligt. Håkan var fena på en slags knut som låste varven automatiskt.
Det såg ut som en jättelik puppa när vi var klara.
Nu har vi ju bundit in bägge två, men tveksamheten kvarstår. Antagligen ska tutten ligga de där fyra dygnen i kylskåpet med kryddmixen för att sedan torkas av tror jag. Den finaste och största tutten kommer att bli ruggigt salt...det är nästan så jag har lust att gå ner i ankhålan, hämta och göra om den.
Fast å andra sidan är det kul att testa och nu kommer vi att få veta vilket som är absolut det bästa sättet. Så kan man också se det.
När vi skulle ner i ankhålan och hänga tuttarna blev jag så full i skratt, för Håkan hade kommit på precis samma idé som på en
annan blogg. En galge kan användas till mycket.
De ska hänga där i tre veckor så det dröjer till nästa uppdatering.
26 mars
Nu har tuttarna hängt två veckor och ikväll har jag vägt dom.
Den största vägde 435 g från början och väger idag 396 g.
Den mindre har gått ner från 321 g till 264 g.
Om ytterligare en vecka har de förhoppningsvis gått ner de 30 % som eftersträvas. De ser
väldigt fina ut.
1 april
I kväll skar jag ner den minsta tutten som hade minskat med nästan 30% i vikt. Den vägde 252 g.
Den här tutten har jag alltså gnidit in med salt och kryddor, slagit in löst i bakplåtspapper och låtit ligga i tre dygn i kylskåpet.
Sen har jag sköljt av den, torkat och därefter bundit upp den och låtit hänga i tre veckor i en sval matkällare. Det ska tydligen gå lika bra att hänga i kylskåp.
Jag skar bort fettsidan som var som ett pergamentpapper och skar köttet i tunna tunna skivor.
Detta festade vi på i helgen, tillsammans med vännerna Claes och Kerstin i Hova.
Alla tyckte det var väldigt gott, och som den ankfantast jag är måste jag nog säga att detta var det godaste lufttorkade kött jag någonsin har ätit.
9 april
Idag skar jag ner den största tutten som har hängt en vecka över tiden.
Jag trodde den skulle bli läskigt salt, eftersom den inte var sköljd innan vi band upp den med kryddor och allt.
Nej då, den var inte det minsta översalt, den var nästan ännu godare än den minsta och sköljda som vi åt för en vecka sedan.
Här kände man chilin, men inte att det smakade mer salt. Icke.
Slutsatsen blir att man kan göra lite som man tycker. Jag lutar nästan på att göra likadant som med den stora tutten nästa gång.
Och om någon undrar - ja, pälstjejerna fick smaka!
