Jag har lite snöat in på tofu, denna fantastiska sojabönsost som inte smakar någonting av sig självt, men som absorberar och minns alla smaker den varit i kontakt med.
Vad jag vet så finns det olika slags tofun, lite beroende på konstistens. Silkes- och bomullstofun är den vanligaste, och jag gillar den fasta tofun, bomullstofun, bäst.
Silkestofun är len som siden, men går sönder så fort jag tittar på den.
Idag fick jag en sån lust att fritera tofu och det blev jättegott. Så här gjorde jag efter att ha hängt på en massa sidor på internet:
250 g bomullstofu (finns ekologisk på Coop)
1/2 msk finhackad färsk ingefära
2 finhackade vitlöksklyftor
en fint skivad thaichilipeppar
två finskivade salladslökar
några skivor kinakål, grovt hackad
4 finskivade förvällda shitakesvampar (blötlägg torkade i varmt vatten några timmar, krama ur och hacka)
Ett halvt kycklingbröst, fint skuret i ca 1/2 cm tjocka skivor tvärs över bröstet.
Marinera kycklingköttet i:
en nypa socker, en nypa peppar, 1 tsk kycklingfond på flaska, 1/2 tsk maizena, 1 msk torr sherry, 1 msk ljus soya, 1 tsk vatten.
Woksås:
2 msk ostronsås
1 msk torr sherry
1 msk kycklingfond
peppar
1 1/2 tsk maizena
1 msk ljus soya
1 dl vatten
Skär tufun i 1/2 cm tjocka skivor, dela dem diagonalt och torka dem med lite hushållspapper.
Lägg dem i en plastpåse med maizenamjöl/stärkelse och skaka om.
Fritera bitarna i ca 3-4 minuter och ställ åt sidan.
Häll sedan i några msk neutral olja i en wok och hetta upp.Tofun ska alltså först friteras, sedan wokas.
Tillsätt vitlöken och ingefäran i woken och låt fräsa med i en minut ungefär.
Lägg i kycklingbitarna och fräs runt för att sedan tillsätta kålen, svampen och löken.
Tillsätt sedan den friterade tofun och såsen och rör om.
Låt sjuda så att allt blir varmt och såsen tjocknar och blir simmig.
Servera som det är eller med ris.
Det här blir antagligen gott även om man gör det helt vegetariskt och utesluter kycklingen.
Både Håkan och jag tyckte att tofun fick ett tuggmotstånd som påminde om kycklingens på det här sättet. Det här kommer vi att göra om, helt klart.
